Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse
Lärande och minne
Barn med dyslexi får inte tillräcklig hjälp i dagens skola. Nu görs en kraftfull satsning på forskning om orsakerna till läs- och skrivsvårigheter. Målet är att ta fram nya pedagogiska verktyg och att tidigare än i dag upptäcka barn som lider av det osynliga funktionshindret.
– Vi använder bland annat hjärnscanning för att studera aktiviteten i hjärnan när barnen gör olika arbetsuppgifter, säger Torkel Klingberg.
Det är inte lätt att dra gränsen mellan normal läsförmåga och läsproblem, men en vanlig uppskattning är att 4–8 procent av befolkningen har så pass stora svårigheter med att läsa och skriva att de kan få en dyslexidiagnos. Vanliga problem är oförmåga att känna igen och avkoda ord, brister i arbetsminnet och att det tar lång tid att komma åt ordförrådet.
Torkel Klingberg är professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet och forskar om hjärnans utveckling. – Många barn med sådana svårigheter uppmärksammas tyvärr först i 10-11-årsåldern. Det är svårt att säga hur tidigt man skulle kunna upptäcka problemen, men vi vill skapa riskprofiler som kan hjälpa oss att identifiera barn som har särskilt stor benägenhet att drabbas.
Dyslexiforskningen är en del av det nya forskningsprogrammet ”Lärande och minne hos barn och unga”, som finansieras av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Riksbankens Jubileumsfond och Vetenskapsrådet. Tanken är att koppla ihop den biologiska forskningen med psykologi och pedagogik. Det handlar alltså om forskning om både arv och miljö. Totalt satsas över 70 miljoner kronor på att minska klyftan mellan dessa områden, säger Dan Brändström, tidigare vd för Riksbankens Jubileumsfond.
“– Men det betyder inte att man inte kan hjälpa dessa barn. Hjärnan är plastisk och kan övas, men det betyder också att enligt vår arbetshypotes är det viktigt att tidigt diagnosticera barn som är i riskzonen för dyslexi, säger Juha Kere.”
– Vi har velat skapa en brygga mellan neurovetenskapen över psykologin till pedagogiken. Vad kan vi lära från de nya landvinningarna inom hjärnforskningen som kan tillämpas i skolmiljön? Nu är det första gången som vi gör en tvärvetenskaplig utlysning i Sverige till de olika kompetenserna, och det gör forskningsprogrammet unikt.
I den nya studien ska 450 slumpvis utvalda barn och unga från Nynäshamn följas under en femårsperiod. Syftet är att titta på hur olika typer av minnet utvecklas och hur förmågan till läsning och problemlösning och inlärning förändras över tiden, och hur allt detta knyter an till biologiska och miljömässiga faktorer. Dessutom används ny kunskap om genernas inverkan på läs- och skrivsvårigheter. Juha Kere är professor i molekylär genetik vid Karolinska Institutet. Hans forskargrupp beskrev de två första generna som kan kopplas till dyslexi. Nu fortsätter sökandet efter ytterligare gener.
Dyslexi och minne
– Vi kan klart säga att dyslexi går i familjer. Förut har man inte trott på att geneffekterna kan vara så starka, men det har blivit alldeles tydligt genom identifieringen av gener. För den nya studien ska vi jämföra våra fynd med hjärnaktiveringsmönster. Vi har tagit blodprov från barnen, och tittar på gener för dyslexi, men också på gener som kan kopplas till minnesfunktioner.
En teori är att en viss grupp gener tidigt påverkar fostrets hjärna. De styr nervcellernas vandring till hjärnbarken, och om genernas funktion är nedsatt så resulterar det i färre nervceller och i ett mindre vittförgrenat nätverk i hjärnan.
Med resultat från den nya studien blir det inom några år förhoppningsvis lättare att ställa tidiga diagnoser. På längre sikt finns också möjligheten att framställa läkemedel. Men det närliggande målet är att hjälpa barn som idag far illa i skolan på grund av sitt osynliga handikapp.
– Det går om vi skapar en mer forskningsdriven skola. Det handlar om att integrera kognitiv neurovetenskap med influenser från genetiken och ta fram en vetenskapligt grundad pedagogik. Inom de närmaste 10–20 åren är det oerhört viktigt att den klyftan kan överbryggas, säger Torkel Klingberg.
Fakta
Stiftelsen har anslagit 50 miljoner kronor till stöd för programmet vars totala omfattning är högst 72,5 miljoner kronor under en femårsperiod. Övriga finansiärer är Riksbankens Jubileumsfond och Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté.
Följande forskare har erhållit stödet: professor Stefan Samuelsson, Linköpings universitet (5 mkr), professor Roger Säljö, Göteborgs universitet (13 mkr), professor Juha Kere, Karolinska Institutet (12 mkr), professor Torkel Klingberg, Karolinska Institutet (16 mkr).
Projekt
Här presenterar vi projekt som får forskningsbidrag.
Ekologiska institutionen vid Lunds universitet har erhållit bidrag om totalt 2,6 miljoner kronor till laserutrustning. Läs mer
Stiftelsen har anslagit 50 miljoner kronor till stöd för programmet vars totala omfattning är högst 72,5 miljoner kronor under en femårsperiod. Läs mer
Lunds universitet och Karolinska Institutet beviljades 2006 ett anslag om 20 miljoner kronor till ett forskningsprogram om Parkinsons sjukdom. Läs mer
Aktuellt
Här hittar all aktuell information från stiftelsen. Våra pressmeddelanden, kommunikéer, våra beviljade anslag, våra stipendiater och även årsredovningar. Gå till aktuellt.
