ARKIV & FORSKNING ¦
ARKIVSERIER
(Du kan även ladda ner den fullständiga rapporten Seminarium kring bankarkiv i Word-format, 410kb) Den 11 april 1996 genomfördes i stiftelsens egen regi ett seminarium kring bankarkiv med ett 20-tal deltagare från svenska banker och arkivinstitutioner. Följande föredragshållare var engagerade: * professor Ulf Olsson, Ekonomisk-historiska institutionen, Handelshögskolan vid
Göteborgs universitet Seminariet inleddes av Ulf Olsson som redogjorde för bankhistorisk forskning i ett europeiskt perspektiv. Bankernas tillkomst mot bakgrund av industrialismens framväxt och de därmed sammanhängande kapitalbehoven beskrevs med särskild hänsyn till skillnader mellan Sverige och kontinenten. Men bankernas tillkomst kan också ses i ljuset av institutionell teori, där bankerna agerar som ett slags informationscentraler som bl.a. kan göra riskbedömningar på ett sätt som bidrar till att förmedla kapital effektivare. Bankerna i sin egenskap av informationssamlare gör deras arkiv särskilt värdefulla. Arkiven rymmer ofta information om bankens kunder, t.ex. företag, information som sällan med samma överskådlighet brukar återfinnas i kundföretagens egna arkiv. Men bankens registrering av penningtransaktioner är i sig stumma, de berättar inget om avsikten bakom. Det som gör bankernas arkiv så intressanta är att de ofta rymmer andra typer av handlingar som berättar något om transaktionerna: verksamhetsberättelser, rapporter och pressklipp samlas av banken, som även sammanställer egna kvalificerade analyser och kommentarer. Materialet måste givetvis alltid utsättas för en källkritisk värdering utifrån vedertagna kriterier. Samtidighetskriteriet uppfylls i princip alltid väl eftersom en bank har anledning att ha tillgång till ständigt aktuell information, t.ex. om ett kundföretags ekonomiska ställning. Oberoendekriteriet kan ses i ljuset av banktjänstemännens kunskaper att skärskåda och kritiskt bedöma den information banken erhåller från kundföretagen. Tendenskriteriet, till sist, bör också det i allmänhet kunna uppfyllas eftersom bankens egna analyser inte har någon mottagare; de är tillkomna enbart för internt bruk. Men bankernas arkiv kan naturligtvis också användas för att skriva bankens egen histora. I detta sammanhang blir även annat material betydelsefullt, inte minst den statliga tillsynsmyndighetens arkiv. Detta är speciellt användbart för systematiska jämförelser med andra banker ur olika aspekter. Därefter redogjorde Håkan Lindgren om erfarenheterna från det bankhistoriska projektet vid Uppsala universitet 1987-1992. Syftet med redogörelsen var dels att visa bankarkivens betydelse för att göra kopplingar möjliga mellan mikro-, meso- och makronivåer i finanshistorisk forskning, dels för att generera nya frågeställningar och tolkningar av generella sammanhang. Den bankhistoriska forskning som bedrevs vid Institutet för Ekonomisk Historisk Forskning (EHF) vid Handelshögskolan i Stockholm genererade en rad nya frågeställningar som dittills inte uppmärksammats i så hög grad av forskningen, bl.a. verksamhetsnivå och aktörsbeteende. Detta gav ny kunskap om hur relationerna mellan banker och industri förändrats under 1900-talet. Inom bankprojektet i Uppsala fördes studiet av aktörsbeteende vidare och generaliserades. Här kombinerades ett strukturellt angreppssätt i äldre finanshistorisk forskning (Gerschenkron-Cameron) med det metodiska arvet från äldre svensk företagshistorisk forskning. Projektets fokus kretsade kring tre huvudfrågeställningar kring bank-industrirelationer: 1. hur företagens bankförbindelser, och bankernas kundförbindelser, förändrats i kvalitativt och kvantitativt hänseende, 2. hur person- och ägarförbindelser mellan de finansiella och industriella sektorerna utvecklats på lång sikt, samt 3. hur banksystemen och bankfunktionen utformats i olika länder och särskilt hur den statliga styrningen av finansmarknaderna påverkat denna utformning. Anna Christina Ulfsparres gick sedan igenom bevarandefrågor i samband med strukturomvandling i banker. Ulfsparre redogjorde för en egen undersökning av Sparbanken Finn i Lund och Skandinaviska Enskilda Banken i Malmö. Olika aspekter behandlades, t.ex. betydelsen av imaginära organisationsformer och den information som behandlas där, dvs. utanför bankens formella organisation, IT-teknologins bevarandeproblematik och arkivfrågans prioritering. En viktig skillnad idag, mot tidigare, är att det fordras en aktiv planering i förväg för bevarandet av information på lång sikt. Det behövs en strategi och en policy i bevarandefrågor för framtiden i kombination med ett historiskt medvetande i stora organisationer. På lång sikt är informationsbevarande i IT-miljö sannolikt dyrare än traditionellt bevarande. Därefter gav Per Clemensson en historisk översikt av bankarkivens tillgänglighet för forskning. Denna inbegrep dels arkivens fysiska tillgänglighet med exempel från Västsverige, dels de juridiska förutsättningarna för tillgång till arkiven för seriös vetenskaplig forskning, både i Sverige och i Europa. Forskning i bankarkiv vilar i hög grad på en väl fungerande praxis. Seminariet avslutades med en sammanfattande diskussion under ledning av Ulf Olsson och Anna Christina Ulfsparre. Ett konkret resultat av seminariet blev tillsättandet av en arbetsgrupp bestående av professor Ulf Olsson, Sam Litzing (Nordbanken AB) och Claes Gränström (Riksarkivet) med syfte att vidare behandla bl.a. policy för bevarandestrategier (vad bör sparas av dagens informationsflöde och behovet av kompletterande berättande material), dels tillgänglighetsfrågor mot bakgrund av antagna EU-direktiv, som bl.a. innebär ett stärkt tillgängliggörande av information för historiska, vetenskapliga och statistiska ändamål.
|
